Hem

Från skolverket De nationella styrdokumenten Ansvaret för stat, kommun och enskild skola Vad är en skolplan? Planeringen i skolan Uppföljning och utvärdering av skolan Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskolan Gymnasieskolan Särskolan och Särvux Bedömning och betyg Undervisning för elever med utländsk bakgrund		De nationella styrdokumenten Skollagen med timplanerna samt läroplanerna och kursplanerna är de nationella styrdokument (kallas också måldokument) som skall styra verksamheten i skolan. I den nya styrningens idé ligger att detaljbestämmelser skall undvikas och att kommunernas och skolornas frihet skall vara så stor som möjligt. Skollagen Skollagen, som är stiftad av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen inom alla skolformer. Lagen anger övergripande mål för utbildningen samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet skall utformas. Innehållet i skollagens s.k. portalparagrafer är grundläggande för all verksamhet i skolan. 2§ Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden , ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov I skollagen finns också bestämmelser om vilka grundläggande krav som ställs på kommunerna. Där finns också bestämmelser som är riktade till elever och föräldrar, nämligen sådana som rör skolplikt och rätten till utbildning. I bilaga till skollagen finns också en timplan för grundskolan. Där anges den tid för lärarledd undervisning som varje elev har rätt till. Tiden anges för ämne eller ämnesgrupp och är inte fördelad på årskurser eller stadier. I bilagor till skollagen finns också de nationella programmen i gymnasieskolan förtecknade och den minsta garanterade undervisningstid som skall erbjudas eleverna i varje ämne som ingår i programmen. Läs hela skollagen. Läroplaner Regeringen fastställer läroplaner för det obligatoriska skolväsendet (grundskolan) och för de frivilliga skolformerna (gymnasieskolan och vuxenutbildningen). Läroplanerna skall tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. Alla som arbetar där är skyldiga att följa dem. Skolans uppgifter och de värden som skall ligga till grund för undervisningen bestäms i läroplanerna. Läroplanen för grundskolan är uppdelad i följande huvudområden kunskaper normer och värden elevernas ansvar och inflytande skola och hem skola - förskola - skolbarnsomsorg skolan och omvärlden bedömning och betyg rektors ansvar. Läroplanen för gymnasieskolan och vuxenutbildningen är uppdelad i följande huvudområden: kunskaper normer och värden elevernas ansvar och inflytande utbildningsval - arbete och samhällsliv bedömning och betyg rektors ansvar. För vart och ett av dessa huvudområden anger läroplanen mål samt riktlinjer för arbetet. Målen är av två slag, dels mål som skolan skall sträva efter att eleverna når, dels mål som skolan skall se till att alla elever kan uppnå. Det framgår tydligt vem läroplanernas budskap riktar sig till och vem som därmed bär ansvaret. Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor och aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Läraren skall visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, klargöra och med eleverna diskuterenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet i skolan och för samarbetet. De nya läroplanerna är betydligt kortare än tidigare läroplaner. Avsikten är att de skall vara lätt tillgängliga och ständigt aktuella i skolans arbete. Hämta hem läroplanerna. Programmål Regeringen fastställer programmål för varje nationellt program i gymnasieskolan. Kursplaner Kursplanerna kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. Grundskolan Regeringen beslutar om kursplanerna för grundskolan. De beskriver varje ämne, vad ämnet syftar till och hur det är uppbyggt. I kursplanerna anges dels de mål som undervisningen i ämnet skall sträva mot, dels de mål som skall ha uppnåtts av alla elever vid grundskolans slut. För att utbildningens resultat skall vara möjliga att följa har ett avstämningstillfälle lagts in efter det femte året i grundskolan. Den bedömning av resultaten som görs då skall användas som grund för att vid behov förändra arbetet och rätta till beslut. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen För varje kurs i gymnasieskolan och vuxenutbildningen skall finnas en kursplan. Av den skall bl.a. framgå syfte och mål med kursen samt vilken kunskapsnivå alla elever skall ha uppnått vid kursens slut. Regeringen beslutar om kursplaner för kurser i grundläggande ämnen i gymnasieskolan, s.k. kärnämnen, medan Skolverket beslutar om kursplaner för andra ämnen. Läs mer om kursinfo på skolverkets hemsida. Övriga bestämmelser Utöver skollag med timplaner samt läroplaner och kursplaner finns det andra bestämmelser som regeringen utfärdat för skolan, bl.a. en förordning för varje skolform. Dessa bestämmelser finns samlade i Utbildningsväsendets författningsböcker, del 2, som utges årligen Källa: Skolverket