De nationella styrdokumenten Ansvaret för stat, kommun och enskild skola Vad är en skolplan? Planeringen i skolan Uppföljning och utvärdering av skolan Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskolan Gymnasieskolan Särskolan och Särvux Bedömning och betyg Undervisning för elever med utländsk bakgrundAlla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Eleverna har i princip rätt att få sitt förstahandsval tillgodosett. Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform. Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller till och med det första kalenderåret det år eleven fyller 20 år. Efter det finns möjlighet att genomgå en gymnasial vuxenutbildning. Den svenska gymnasieskolan ger grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv och för vidare studier.
Styrdokument
Den senaste läroplanen (Lpf 94) för gymnasieskolan och de övriga frivilliga skolformerna (komvux, gymnasiesärskolan och särvux) trädde i kraft den 1 juli 1994. I skollagen anges skolans grundläggande uppdrag om de övergripande målen för skolans verksamhet. Läroplanen anger skolans värdegrund och grundläggande riktlinjer och mål. De styrdokument som anger kraven i utbildningen är programmål, kursplaner och betygskriterier. Varje kommun ska fastställa en skolplan.
Nationella program
Från år 2000 finns det 17 olika nationella program, samtliga är treåriga. De ger en bred basutbildning och behörighet att studera på universitet eller högskola.
Varje program omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Den garanterade undervisningstiden skiljer sig mellan programmen. För naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps- och estetiska programmen är den 2 180 timmar och för övriga 2 430 timmar. Samtliga nationella program innefattar åtta kärnämnen – engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska (alternativt svenska som andraspråk) och religionskunskap. Tillsammans omfattar kärnämnena 750 poäng.
Varje program får sin karaktär genom sina karaktärsämnen. Karaktärsämnena omfattar sammanlagt 1 450 poäng. I denna summa ingår ett projektarbete på 100 poäng. Regeringen fastställer vilka karaktärsämnen som ska vara gemensamma i ett program. Tretton av programmen ska innefatta minst femton veckor på en arbetsplats utanför skolan, s.k. arbetsplatsförlagd utbildning. På fyra av programmen, estetiska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och tekniska programmen, är arbetsplatsförlagd utbildning inte obligatorisk. Även på dessa program finns möjlighet att arbetsplatsförlägga delar av utbildningen.
De flesta programmen är uppdelade i olika inriktningar under år 2 och 3. Skolverket beslutar om vilka kurser som ska vara obligatoriska i en nationell inriktning. De flesta kommunerna anordnar inte alla nationella program och inriktningar. En elev har då rätt att gå utbildningen i annan kommun. För att tillgodose lokala behov kan en kommun fastställa lokala inriktningar.
De nationella programmen
| Barn- och fritidsprogrammet | Fritid, Pedagogisk och social verksamhet |
| Byggprogrammet | Anläggning, Husbyggnad, Måleri, Plåtslageri |
| Elprogrammet | Automation, Elektronik, Elteknik, Datorteknik |
| Energiprogrammet | Drift- och underhållsteknik, Sjöfartsteknik, VVS- och kylteknik |
| Estetiska programmet | Bild och formgivning, Dans, Musik och Teater |
| Fordonsprogrammet | Flygteknik, Karosseri, Personbilsteknik, Maskin- och lastbilsteknik, Transport |
| Handels- och administrationsprogrammet | Handel och service, Turism och resor |
| Hantverksprogrammet | Olika hantverksyrken |
| Hotell- och restaurangprogrammet | Hotell, Restaurang och måltidsservice |
| Industriprogrammet | Lokala inriktningar, riksrekryterande |
| Livsmedelsprogrammet | Lokala inriktningar, riksrekryterande |
| Medieprogrammet | Medieproduktion, Tryckteknik |
| Naturbruksprogrammet | Lokala inriktningar |
| Naturvetenskapsprogrammet | Matematik och datavetenskap, Miljövetenskap, Naturvetenskap |
| Omvårdnadsprogrammet | Inga nationella inriktningar |
| Samhällsvetenskaps-programmet | Ekonomi, Kultur, Samhällsvetenskaplig, Språk |
| Teknikprogrammet | Lokala inriktningar |
Specialutformade program
Genom att kombinera karaktärsämnen från olika program kan en kommun inrätta specialutformade program. Dessa tillgodoser lokala och regionala behov. Ett specialutformat program innefattar även de åtta kärnämnena och projektarbete och motsvarar ett nationellt program i fråga om utbildningens nivå och omfattningen i timmar.
Specialutformat program kan även utformas individuellt för en elev för att tillgodose den enskilda elevens behov av kunskaper.
Individuella program
Ett individuellt program kan ha olika längd och innehåll och bestäms av den enskilde elevens behov. Målsättningen är att eleven senare ska gå över till ett nationellt eller specialutformat program. I annat fall får eleven slutbetyg från individuellt program, när eleven fullföljt den studieplan som lagts upp.
PRIV är ett programinriktat individuellt program, speciellt inriktat på de elever som inte kommer in på de nationella programmen eftersom de inte uppfyller kraven på godkänt betyg i svenska, engelska och matematik.
Kurser och betyg
I gymnasieskolan är ämnena indelade i kurser. Kurserna omfattar 50, 100, 150 eller 200 poäng. Enstaka större kurser finns. Betyg sätts efter varje avslutad kurs. Oavsett om eleven behöver färre eller fler timmar för att uppnå kursens mål, ger betyget Godkänd alltid det antal gymnasiepoäng som fastställts för kursen.
Till varje kurs finns en kursplan, som anger de mål som undervisningen ska uppnå. Dessutom finns betygskriterier till varje kurs, som anger vilken kunskapsnivå som eleven ska uppnå för betygen Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Det finns dels nationella kurser med nationellt fastställda kursplaner och betygskriterier, dels lokala kurser med kursplaner och betygskriterier som fastställts inom kommunen.
Efter gymnasieutbildningens slut får eleven ett slutbetyg, vilket är en sammanställning av betygen i alla kurser som ingår i studievägen.
Elever i gymnasieskolan kan pröva i kurser som ingår i programmet innan betyg har satts eller om eleven fått betyget Icke godkänd på kursen. Alla som inte går i gymnasieskolan får pröva i alla kurser som anordnas på nationella program.
Elevinflytande
Den nya läroplanen ger eleverna stort inflytande över innehållet i undervisningen och uppläggningen av den samt inflytande över skolsituationen i övrigt. Eleven har rätt att välja program och inriktning. Inom varje nationellt program finns också ett utrymme för valbara kurser. Det är olika stort i olika program.
Programmen ger även eleverna ett individuellt val på 300 poäng. Inom detta utrymme väljer eleven bland de kurser som finns i kommunen.
Val av skola och fristående skolor
De flesta gymnasieskolor är kommunala och oftast går eleven i en skola i hemkommunen. Eleven kan också välja att gå i en skola i en annan kommun, exempelvis om det önskade programmet inte finns i den egna kommunen. Det finns dessutom möjlighet för eleven att välja en från kommunen fristående gymnasieskola.
De fristående gymnasieskolorna motsvarar i stort den kommunala gymnasieskolan eftersom de erbjuder utbildningar som till art och nivå väsentligen motsvarar nationella program. Skolverket beslutar om en fristående gymnasieskola ska förklaras berättigad till bidrag eller inte. Beslutet kan återkallas. De fristående gymnasieskolorna är öppna för alla. Fristående skolor får kommunala bidrag. Elevavgifter får ej förekomma.
Gymnasiesärskolan<br> Kommunerna är skyldiga att erbjuda ungdomar som inte har förutsättningar att genomgå den vanliga gymnasieskolan plats i gymnasiesärskolan. Detta gäller t.ex. utvecklingsstörda ungdomar. Gymnasiesärskolan erbjuder på liknande sätt som gymnasieskolan nationella, specialutformade eller individuella program. De nationella programmen är färre än i gymnasieskolan och inriktade på olika yrkesförberedelser. Alla program i gymnasiesärskolan är fyraåriga och har ett garanterat antal timmar om 3 600 timmar fördelat på kärnämnen och karaktärsämnen.
Gymnasial vuxenutbildning (komvux)
För den som fyllt 20 år finns möjlighet till en kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå. Detta är också en möjlighet som utnyttjas i allt större omfattning. Inom komvux finns även påbyggnadsutbildningar, som ger den studerande fördjupade kunskaper inom ett visst yrkesområde.
Källa Skolverket