De nationella styrdokumenten Ansvaret för stat, kommun och enskild skola Vad är en skolplan? Planeringen i skolan Uppföljning och utvärdering av skolan Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskolan Gymnasieskolan Särskolan och Särvux Bedömning och betyg Undervisning för elever med utländsk bakgrundBarn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda går i särskola. Till särskolan räknas den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Ungefär tre procent av eleverna i Sverige, det vill säga drygt 20 000 barn och ungdomar går i särskolan (2001). Särvux är en egen skolform som vänder sig till psykiskt utvecklingsstörda vuxna som vill komplettera sin utbildning.
Tidigare var landstingen ansvariga för särskolan och särvux. Från den 1 januari 1996 är alla särskolor och hela särvux kommunala.
Läroplaner
Särskolan har från den 1 juli 1994 samma läroplan som den övriga grundskolan, respektive den övriga gymnasieskolan. Därmed markeras att alla elever, oberoende av utvecklingsnivå, omfattas av samma värdegrund. Däremot har särskolan egna kursplaner som är anpassade till skolformen och till de olika behov skolan ska kunna tillgodose för var och en av särskolans elever.
Obligatoriska särskolan
Till den obligatoriska särskolan räknas grundsärskolan och träningsskolan. Den innebär nio års skolplikt för alla barn och ungdomar mellan 7 och 16 år. Därutöver har eleverna rätt till ett tionde, frivilligt skolår för att komplettera utbildningen.
I grundsärskolan går elever med lindrig utvecklingsstörning. Eleverna undervisas ungefär i samma ämnen som grundskolans elever. Ämnenas innehåll och omfattning anpassas dock till varje elevs förutsättningar. Därför upprättas också en individuell studieplan för varje elev.
Eleverna i träningsskolan har en begåvningsnedsättning som gör att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Istället för enskilda ämnen rymmer kursplanen i träningsskolan fem undervisningsområden som tillsammans ska ge individen förutsättningar för en god helhetsutveckling. De fem områdena är estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.
Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan erbjuder yrkesförberedande utbildning på samma sätt som gymnasieskolan i nationella eller specialutformade program. Det finns också ett individuellt program. Alla program i gymnasiesärskolan är fyraåriga och har en minsta garanterad undervisningstid på 3 600 timmar, fördelade på kärnämnen och karaktärsämnen. Kärnämnena är svenska, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik, idrott och hälsa samt estetisk verksamhet.
De nationella programmen är Estetiska programmet, Fordonsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Industriprogrammet, Medieprogrammet och Naturbruksprogrammet. Minst 22 veckor av utbildningen ska arbetsplatsförläggas.
Även ett specialutformat program innehåller alla de kärnämnen som finns i de nationella programmen. Individuella program riktar sig främst till de elever som inte kan följa en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt eller specialutformat program. Det individuella programmet i gymnasiesärskolan har som syfte att stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt program eller ett specialutformat program. Andra syften med individuella program är att ge eleven yrkesträning, verksamhetsträning eller att möta speciella behov som eleven har. Det finns stora möjligheter att utforma det individuella programmet efter skiftande behov.
Omdöme och betyg
Elever i den obligatoriska särskolan ska få intyg om genomgången utbildning. På begäran kan eleverna också få ett studieomdöme. Om eleverna vill kan de dessutom få ett betyg år 8, 9 och 10. Betygen sätts på elevernas kunskaper i relation till de kriterier som anges i kursplanerna för särskolan. Betygsskalan är tvågradig och omfattar betygsstegen Godkänd och Väl godkänd.
Betygsskalan i gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program är tvågradig. Betygsstegen är Godkänd och Väl godkänd. Elever som inte når nivån för godkänd får ett intyg på genomförd utbildning. Ett sådant intyg får också de elever som går i verksamhetsträning inom det individuella programmet.
Särvux
Särvux är en egen skolform som följer samma läroplan som gymnasieskolan och kommunala vuxenutbildningen. Däremot har särvux egna kursplaner och timplaner. Skolformen vänder sig till vuxna psykiskt utvecklingsstörda som vill komplettera sin utbildning. Utbildningen bedrivs i form av fristående kurser och syftar till att ge kunskaper motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan och i gymnasiesärskolans nationella program. Eleverna kan välja att studera en enda kurs, eller olika kombinationer av kurser.
Timplanerna i särvux anger endast riktvärden. En elev kan behöva mer eller mindre tid för att nå ett utbildningsmål och har alltid rätt att fullfölja kursen. Förutsättningen är dock att eleven bedöms ha förmåga att nå ett bestämt utbildningsmål. Betygsskalan i särvux är tvågradig och omfattar betygen Godkänd och Väl godkänd. Betyget ersätts med intyg för de elever som inte uppnår betyget Godkänd.
Källa Skolverket