De nationella styrdokumenten Ansvaret för stat, kommun och enskild skola Vad är en skolplan? Planeringen i skolan Uppföljning och utvärdering av skolan Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskolan Gymnasieskolan Särskolan och Särvux Bedömning och betyg Undervisning för elever med utländsk bakgrundI svensk barnomsorg och skola talas idag fler än hundra olika modersmål. En del av dessa barn och unga talar något av de nationella minoritetsspråken i Sverige: samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch.
Ungefär 15 % av alla elever i grundskolan har utländsk bakgrund, de är födda utomlands eller i Sverige av utlandsfödda föräldrar. De som har fått uppehållstillstånd för bosättning i Sverige är invandrare. Flyktingar är de som befinner sig utanför sitt hemland på grund av fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, religiösa tro eller politiska uppfattning.
Alla barn och ungdomar i Sverige har samma rätt till utbildning oavsett bakgrund. Elever i den svenska grundskolan som tillhör landets nationella minoriteter eller som har ett annat modersmål än svenska har dock vissa speciella rättigheter knutna till sitt språk och ursprung. I samband med uppehållstillstånd får också de vuxna rätt till kommunal vuxenutbildning och undervisning i svenska för invandrare.
Flerspråkighet i förskolan<br> Den svenska läroplanen för förskolan betonar flerspråkiga barns rätt till utveckling av alla språk. Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. Kommunerna är skyldiga att leva upp till läro- planens krav, exempelvis genom speciellt modersmålsstöd till barn med annat modersmål än svenska.
Modersmålsundervisning
Barn och unga med ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan. Utöver modersmålsundervisning har också elever möjlighet att, om de behöver, få studiehandledning i andra ämnen på sitt modersmål. Att delta i modersmålsundervisning är frivilligt men kommunerna är skyldiga att anordna sådan för alla elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk hemma. Undervisning behöver dock inte anordnas om lämplig lärare inte finns eller om antalet elever i en undervisningsgrupp understiger fem. De nationella minoriteterna har mer omfattande rätt till modersmålsundervisning. Ovanstående begränsningar gäller inte i deras fall.
Elever i grundskolan kan studera ämnet modersmål som s.k. elevens val, som språkval, inom ramen för skolans val eller helt utanför timplanen. Om eleverna läser modersmål utanför timplanebunden tid har de rätt till undervisning i modersmål under sammanlagt sju år under sin skoltid i det offentliga skolväsendet. I gymnasieskolan kan elever läsa modersmål som individuellt val, som språkval eller som utökad studiekurs. Den elev som vill läsa modersmål i gymnasieskolan måste ha betyg i ämnet från år nio i grundskolan eller motsvarande kunskaper.
Modersmålsundervisning förekommer i olika former. Det vanligaste är att undervisningen äger rum utanför timplanebunden tid men det finns alternativ. I exempelvis sameskolan är merparten av undervisningen på modersmålet. I skolor med språkprofil sker undervisning i vissa ämnen på modersmålet.
Förutom att utveckla kunskaperna i det egna språket syftar modersmålsundervisningen till att hjälpa eleverna att få en stark självkänsla och främja deras utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel kulturell identitet och kulturkompetens. Ämnet ska dessutom ge kunskaper om hemlandets kultur och samhällsskick och hjälpa eleverna att följa utvecklingen i hemlandet. För elever med begränsade kunskaper i svenska innebär studiehandledning och undervisning på modersmål att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper i olika ämnen samtidigt som de lär sig svenska.
Svenska som andraspråk
Elever som går i den svenska skolan och som har ett annat modersmål än svenska har rätt att läsa svenska som andraspråk som ämne. Målet för detta ämne är att hjälpa eleverna att utveckla språket både som vardagligt kommunikationsmedel och som ett medel att tillägna sig kunskaper i skolans ämnesundervisning. Målnivåer och kunskapskrav i svenska som andraspråk är likvärdiga med de mål och kunskapskrav som finns för ämnet svenska som modersmål, skillnaderna ämnena emellan rör framför allt första- respektive andraspråksinlärning.
Rätten och möjligheten att läsa ämnet svenska som andraspråk ges både i grund- och gymnasieskolan. Ämnet svenska som andraspråk ger motsvarande behörighet som ämnet svenska som modersmål, när elever söker till fortsatta studier t ex universitet eller högskola.
Asylsökande barn och ungdomar
Asylsökande barn och ungdomar har samma rättigheter till förskola, skolbarnsomsorg samt utbildning i grund- och gymnasieskolan som barn bosatta i Sverige.
Svenska för invandrare
Nyanlända vuxna över 16 år har rätt till undervisning i svenska för invandrare (sfi). Kommunerna ansvarar för sfi och bestämmer också hur utbildningen ska organiseras. Sfi ska ge kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället. Syftet med sfi är att ge de vuxna kunskaper så att de kan tillvarata sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter i Sverige.
Kommunal vuxenutbildning
Varje kommun är skyldig att i mån av behov anordna grundläggande vuxenutbildning. Grundläggande vuxenutbildning är en rättighet för alla vuxna, födda i Sverige och utomlands, som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan. För personer med annat modersmål än svenska kan en del av undervisningen ges på modersmålet.
Den gymnasiala vuxenutbildningen erbjuder också utbildning som ger motsvarande kompetens som gymnasieskolans utbildning, med undantag av estetiska ämnen samt idrott och hälsa. Utbildningen kan också komplettera tidigare utbildning eller bygga på en yrkeserfarenhet. Eleverna kan välja att studera en enda kurs, eller olika kombinationer av kurser.
Källa Skolverket