De nationella styrdokumenten Ansvaret för stat, kommun och enskild skola Vad är en skolplan? Planeringen i skolan Uppföljning och utvärdering av skolan Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskolan Gymnasieskolan Särskolan och Särvux Bedömning och betyg Undervisning för elever med utländsk bakgrundDet kommunala uppdraget - skolplanen.
Skollagen med timplanerna samt läroplanerna och kursplanerna är de nationella måldokumenten. De gäller för hela riket och skall garantera att utbildningen är likvärdig, oavsett var i landet den ges.
Varje kommun har statens uppdrag att sköta driften av grundskolan och den gymnasieutbildning och vuxenutbildning som finns i kommunen. Kommunen bestämmer vilka resurser som skall användas för utbildningarna. Den beslutar också om skolans organisation i stort, som hur många skolor det skall finnas, var de skall ligga, hur lokalerna skall se ut och vilken personal som skall finnas där. Kommunen bestämmer också andra villkor för skolan, villkor som kan vara avgörande för arbetet i den enskilda skolan.
De politiskt ansvariga i kommunen har ett övergripande ansvar för skolan i kommunen. Därför skall kommunfullmäktige i varje kommun i en skolplan visa hur skolverksamheten i kommunen skall utvecklas och förändras både på kort och lång sikt. Av skolplanen skall särskilt framgå hur de riksgiltiga mål som riksdagen och regeringen har ställt upp i de nationella måldokumenten skall uppnås i just den kommunen
Läroplaner och kursplaner skall ligga till grund för skolplanen. Dessa nationella måldokument får inte skrivas om, tolkas eller förändras så att de i något avseende ersätts av den kommunala skolplanen. Läroplanerna och de kursplaner som är riksgiltiga riktar sig direkt till den professionella personalen i skolan och kan därför inte förändras av kommunala politiker.
Kommunen har rätt att besluta i vissa frågor, såsom t.ex. frågan om i vilken årskurs i grundskolan undervisningen i engelska eller i ett tredje främmande språk skall påbörjas. Grunden för sådana beslut skall finnas i skolplanen. Varje skola har också möjlighet att ge en profil åt sin verksamhet genom att använda de timmar som, enligt timplanen, finns för skolans val. Förutsättningar för en sådan profilering ges bl.a. genom kommunala beslut.
När det gäller gymnasieskolan och vuxenutbildningen har kommunen rätt att själv bestämma vilka utbildningar som skall erbjudas i kommunen. Kommunen kan - utöver de nationella programmen - erbjuda en grupp elever särskilda utbildningspaket, s.k. specialutformade program. För dessa program fastställer kommunen programmål.
Kommunen får också anordna lokala kurser som svarar mot behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan.
Kommunen är skyldig att för all undervisning i skolan anställa personal med lärarutbildning. Kommunen skall också se till att personalen fortbildas och den skall vinnlägga sig om en planering av fortbildningen så att denna blir en del i en utvecklingsstrategi för kommunens skolor.
Källa Skolverket